Ken Ring
If you live in Sweden you already heard this but if not this is some great swedish hip hop for you non swedes...but mainly this is some updates for all my swedish friends that don't live here anymore... and I MISS U guys; Pennan, Litschko, Jonas, Helen, Gina, Assan, Rodan (ingen inbördes ordning så klart)+ the rest...ska det verkligen behöva vara så här.... (förresten sorry jag fattar inte varför det inte går att kommentera, ska försöka lösa det.) En update på 2000-talet som ni har missat ganska mycket av.
Hur som helst är Ken tillbaka och jag har inte KÖPT albumet ännu men jag ska fan göra det idag för det här är så jävla bra. Det är så himla befriande att bara höra fet, rak hip hop utan krusiduller, han har alltid haft delivery och röst (kommer verkligen fram på "Ta Det Lugnt") sen har väl ibland rimmen fått stå tillbaka för känslan, men vafan gör det egentligen när det finns så mycket av den. Och han har fångat nåt så jävulskt svenskt för mig, det tror jag blir ännu tydligare för t ex Helen borta i Brooklyn...
Ken skulle man kunna skriva en hel bok om, det är mycket med den bild media och delvis han själv skapat som jag ogillar stark, det handlar om återskapandet av onyanscerade idéer om manlighet, gangster, svart etc. Man bör väl vara medveten om alla dessa klichéer MEN visst fan kan man uppskatta det ändå. Det är lustigt att artister så ofta får nån slags ansvar att vara förebilder egentligen, vafan det handlar om musik som till så stor del handlar om känsla. Känsla och förnuft hänger som bekant inte direkt ihop. Behöver man ideologiska och etiska förebilder i sitt liv; det finns liksom författare och filosofer, politiker tänkte jag skriva men det stämmer ju inte så ofta numer...
spottare ut den åttonde för varenda liten kotte bre spänner upp ett skott på re... Lite multisyllable t o m....!















































